Det finns en människa i hela världen (förutom min familj) som jag vill ha vid min sida så länge jag lever.
Han heter Daniel. Han är en av dom människorna jag också kan tacka för att jag lever eftersom han tillsammans med två andra människor satt barnvakt hos mig när jag levde ett rätt destruktivt liv.

1-9 gick vi i samma klass och vi har hängt sen dess, vi har gått igenom en hel del ihop och fast att vi inte pratar varje dag så är han min bästa vän.  Jag var jätte kär i honom från att jag gick i 4an tills 9an. Men vi var ju tillsammans från 4-6an fram o tillbax hahaha.

Idag fick jag fin besök utav Daniel som nu mera bor i Norge, Han kom för bi (vi är annars grannar) och tog en kopp kaffe innan han skulle åka tillbax!

Jag har till och med kvar ett kärleksbrev han skicka till mig.