Sidan håller på att byggas om och kommer inom kort att flyttas, ber om ursäkt om det ser lite konstigt ut! Ni kan maila musik till [email protected]

Va jag nära på dö?
Follow duvetinte

 

Eftter 7 år av droger (till o från) så insåg jag att allt måste stoppas.

Jag insåg min dag o sa stopp till allt.. de va när jag hamna på sjukhuset av att jag hade röktpå, det va innan jag skulle till jobbet (ca 1 år sen).. o då fick jag panikångest samtidigt som jag fick psykoser... jag blev så jävla rädd... jag fick sån ångest..
de kändes som om hela min kropp brann, jag kunde knappt andas och allt snurrade....

Det hela började när jag satt på ett uppstart (innan vi börja jobba) Kände hur rummet blev mindre och mindre, börja bli yr i huvudet och sa till mig själv hur dåligt jag mår. Sedan kom rösten

- fyfan vad jag mår dåligt

då sa min teamledare:

- Men gå hem.

Paff så svimma jag, föll ihop rakt på bordet och vakna av att folk lyfter ut mig ur rummet.

de första jag sa var:

- Ring ambulans..

Gång på gång fråga dom va har hänt, sen berätta jag till en av dom att jag hade rökt majja. jag satt och skakade i hela kroppen och va hypad och de kändes som om jag brann.de va en av dom värsta känslorna jag har haft....
Samma dag som detta hände så sa jag ALDRIG mer droger.....
den där känslan vill jag aldrig mer få....
jag skackade i hela kroppen.. o jag kommer ihåg känslan.. de va som om jag skulle dö, de kändes verklien som om nu ska jag dö.. så  jag sa till en kompis

- händer de mig något hälsa min familj jag älskar dom.. hälsa "M", "D" och "M"  tack för allt... (den tiden umgick jag med dom)

de va dom ända jag tänkte på den dagen samtidigt som jag tänkte på mitt ex....  jag satt i ambulansen o tvekade om jag skulle ringa han eller inte o säga hejdå.... en del av mig sa nej.. så de blev nej...
och den dagen vakna jag upp och tänkte på att jag måste ta hand om mitt liv, för under den tiden så kändes de som hela mitt liv rusa för bi.. och jag har lovat att aldrig mer göra något sånt igen..

jag e glad för att jag har en familj som stöttar mig... och mina vänner finns där för mig (offtast)


Min mamma o min syster e BÄST!


Utan er hade jag nog vart död idag.. Tack för att ni hjälpte mig under alla dessa dagar då allt har vart som värst.

Så tack vare mina misstag så har jag fått ta konsekvenserna, Panikångest kommer då o då och nu äter jag Zoloft pga de.

 

 

 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: